Kan inte sluta tänka på min väninnna och hennes familj. Det måste göra fruktansvärt ont att förlora ett barn. Hoppas verkligen att jag slipper uppleva det.
Jag har varit och köpt en bukett blommor med leverans till familjen, men vad hjälper en blomma? Vad kan man göra? Vad ska man göra? Lovat mig själv att i slutet på veckan ringer jag dem. ´
De var en perfekt liten familj, mamma, pappa och 2 barn, en son och en dotter och så plötsligt är de bara tre. Måste kännas fruktansvärt och saknaden måste vara stor. Detta måste väl vara alla föräldrars mardröm? Vad säger man till hans lillasyster som endast är 2 år? När man inte ens kan förklara för sig själv, hur ska man då kunna förklara för ett barn?
Nu sitter den lilla killen på ett moln och tittar ner på oss. Jag tror inte han vill att vi ska vara ledsna, men det är svårt att låta bli. Vet också att han var tapper in i det sista, men saknade är så stor för så många, så hjälper det att tänka att nu behöver han inte lida mer?
Livet kan förändras snabbt, så det gäller att ta vara på det så mycket som det bara går. Helt plötsligt är det bara slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar