Slutar röka gör jag varje kväll. Det är verkligen sant. Säger till mig själv varje kväll när jag går och lägger mig att imorgon ska jag sluta röka. Men det gör jag inte, jag fortsätter röka som om inget har hänt. Jag vill verkligen sluta röka, men har inte de rätta verktygen eller är det min dåliga karaktär som spelar in?
Snusar gör jag också och det skulle jag också gärna vilja sluta med. Kan vara utan snus i flera dagar, inga problem, men så fort jag får möjlighet så stoppar jag in en snus under läppen. Är det min dåliga karaktär igen?
Ja, jag vet att båda grejerna är dyrt och farligt, men ändå kan jag inte sluta och detta tror jag beror på min dåliga karaktär. Eller jag kanske inte har någon överhuvudtaget? Kan bara försvara mitt missbruk att jag antagligen är dum i huvudet.
När det gäller mat och min vikt, så är det däremot inga problem. Märker direkt när jag gått upp något eller några kilo och då börjar jag promenera lite mer. Det är det effektivaste sättet för mig att gå ner i vikt. Här har jag ju karaktär, eller är inte det karaktär? Jag älskar verkligen mat och äter alldeles för mycket, så att dra ned på maten är ingen bra idé. Däremot tycker jag ju om att ut och röra på mig i naturen, så därför är det mycket bättre att promenera än banta för min del.
Är avundsjuk på alla som bestämmer sig för en sak OCH håller sig till det. Vilken karaktär de har. Beundrar dem.
Dålig karaktär, är det något man ärver eller är det något man skaffar sig under uppväxten? Är det arv eller miljö? Man föds ju inte med dålig eller ingen karaktär. När kommer den i livet? Är det något man kan jobba med för att förbättra, alltså få bättre karaktär?
Jag lurar mig själv varje dag. Det är jag i alla fall bra på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar